Ständigt tävlar olika städer om allt från att vara bäst på idrott till bäst stadskärna. Bäst underhållna väginfrastruktur för att skona framförallt begagnade bilar och lättare fordon. Eller stora kulturella utmärkelser som att bli årets arkitekturkommun. I år, år 2018, så har priset för bästa arkitekturkommun gått till Växjö och två märkbart nöjda och glada representanter för Växjö fanns på plats för att ta emot priset. Priset delades ut i Almedalen. På plats fanns kommunalrådet Anna Tenje (Moderaterna).
Hon berättade att hon var mycket stolt över att hon får representera Växjös kommun, som förverkligar det som hon själv brinner för och att hon tyckte att kommunen hade ett strongt driv och en levande diskussion om arkitektur, med ett sikte i framtiden mot en mer hållbar och attraktiv stad.
En annan person som var på plats från Växjö var deras stadsarkitekt som heter Henrik Wibroe, och han ville också säga några väl valda ord om priset. Han menade att klimatet var väldigt gott i Växjö vad gäller hur kommunen, arkitekter och byggföretag jobbar gemensamt mot ett och samma mål. Det menar han är en god grund, när det gäller att bygga god arkitektur.
Anna Tenje från Växjö kommun och Moderaterna höll med om att samarbetet mellan aktörer av olika slag var en faktor som var viktig, och i synnerhet tidiga samtal mellan olika aktörer. Det hon menar är att de har “högt i tak” och att de lyssnar mycket på varann i kommunen. Kommunen vill från deras sida helst inte ge ett negativt besked rakt av. De föredrar att hellre diskutera saken och låta processen skruva sig lite för att ta sig mycket längre i utvecklingsprocessen vad gäller arkitekturen.
Årets arkitekturkommun är ett pris som först och främst bygger på den undersökning som gjorts av företaget Evimetrix. Undersökningen hade två olika komponenter som låg till grund för resultatet i undersökningen. Dels en enkät som arkitekter har fått besvara. Dels offentligt tillgänglig statistik.
Enkäten fick de lie mer än 13 000 medlemmar som är med i Sveriges Arkitekter svara på om de ville, men endast 1000 valde att svara, alltså inte ens tio procent. Men det förhöll sig åtminstone på det viset att både privatanställda och offentligt anställda valde att svara. De fick till exempel ge ett betyg på hur nytänkande kommunerna var, samt hur starkt engagemang de hade och hur väl det gick att föra samtal mellan olika parter. En annan sak som spelade roll var hur kommunen såg på arkitektur som en strategisk fråga. Endast 233 av de 290 kommunerna fick ett omdöme, så hela 57 kommuner fick inte ett omdöme alls!
Den andra halvan av undersökningen bygger på statistik från både Statistiska centralbyrån och Boverket. Där tittade man på sju olika bedömningsgrunder. Några av dem var påbörjat byggande och huruvida kommunen faktiskt genomförde de planer som fanns. På den punkten så var Piteå den kommun som var högst rankade. Men antalet omdömen från arkitekter var inte många nog. I denna del av undersökningen så omfattades ännu färre kommuner, endast 80 kommuner fick nog omdömen så att de kunde få vara en del av den sammanvägda bedömningen.
